Senaste nytt för dig med gruppavtal – flytt till Comhem

Vad har hänt?

1 sep släcktes Boxers tjänster ner för samtliga medlemmar som har valt att byta från Boxer till Comhem. Planen var att Comhem ska ha skickat ut utrustning till samtliga berörda innan detta datum så att ny utrustning skulle vara på plats och nya tjänster hos Comhem skulle börja fungera.

Idag meddelar Comhem att samtliga berörda medlemmar själva måste kontakta Comhems kundservice för att aktiver tjänst och för er som inte fått produkter hemskickade även beställa dessa.

Alla som ska byta till Comhem måste alltså:
Ringa Comhems kundtjänst 0775-171720 och aktivera sin tjänst,
utrustning skickas ut och tjänster aktiveras.

Men för att du ska slippa stå utan fungerande bredband samt tv tills den nya tjänsten fungerar så har du två alternativ:

1: Ring Comhems kundtjänst 0775-171720; de har då möjlighet att hjälpa till med att aktivera bredbandet. Detta gäller för dig som redan har utrustnign från Comhem, eller ännu inte har fått utrustningen men önskar aktivera bredbandstjänsten (ej TV)

2: Ring Boxers kundtjänst 0771-211000; där kan de återaktivera de gamla tjänsterna via Boxer så att dessa är aktiva fram tills Comhems utrustning fungerar. Detta gäller dig som fortfarande har kvar utrustningen från Boxer och önskar få tjänsten aktiverad tillfälligt tills du har meddelat Comhem. Du använder då din utrustning som du har kvar från Boxer.

Mätning av fiberanslutningarna

Mätning av fiberanslutningarna kommer att genomföras på onsdag-torsdag vecka 9.
Tekniker från SLL och Länghem Landsbygd Fiber kommer då att dämpningsmäta fibern från utomhusboxen och till respektive nod.

Under själva mätningen kommer anslutningen att gå ned men teknikern ska återställa denna direkt efter avslutad mätning. Om ni upplever ett avbrott under onsdag eller torsdag mellan 07-18 så kan det alltså vara så att mätningen utförs då. Skulle det vara så att anslutningen inte kommer igång så kan teknikern nås på nr: 0768-08 54 80.

Lägesrapport och nyhetsbrev

Byggnationsarbetet har varit intensivt i slutet av september och början av oktober med flera maskinlag i gång på flera olika platser runt om Länghem. Under vecka vecka 41 har dock det maskinlag som arbetat i Hofsnäs förflyttats till Timmele så takten går ner något framöver.

Antalet medlemmar stiger kontinuerligt och var vid månadsskiftet september/oktober upp i 443 stycken som anmält 463 anslutningar. Av dessa hör 188 stycken till tätorten i Länghem, 70 till Dannike och 180 på landsbygden i Länghems socken.

I stort sett är nätet färdiggrävt söder om riksväg 27 och det som återstår är en del sträckor in till några fastigheter, dvs. det som kallas kundfiber. En tredjedel av sträckan Ingsvallen – riksväg 27 på Ingestorpssidan är färdig och där återstår de sista fyra anslutningarna ut mot riksvägen. Dessa anslutningar kommer att färdigställas under kommande veckor med grävning utefter Ingestorpsvägen.

Det maskinlag som arbetet ifrån Forsa mot Länghem har färdigställt sträckan Forsa – Fägerhult och har kvar sträckan Fägerhult – Porten. Sträckan Porten – Torpa är också klar.

I Hofsnäs stugby är cirka en tredjedel av arbetet färdigt och beräknad återstående tid är två till tre veckor.

Kompletterad ansökan om bidrag och informationsmöte för tätorten

Sista september skickade föreningen in en kompletterande till den ansökan om bidrag som lämnades under hösten 2014. Länsstyrelsen ska under hösten behandla inkomna anslutningar så vi väntar med spänning på besked.

Torsdag den åttonde oktober genomfördes ett välbesökt informationsmöte inför byggnationsstarten i tätorten. Samlingslokalen och cafédelen på Rådde så fullsatt att några fick stå/sitta i entrélokalen. Föreningens styrelse tillsammans med Torbjörn från entreprenör SLL berättade om planerna för arbetet i tätorten. Ett förslag på dragningen av nätet är under framtagning och föreningen tar tacksamt emot synpunkter på förslaget för att hitta bästa möjliga lösningar. Målet är att förlägga så mycket som möjligt av nätet i grönytor för att minimera kostnaderna eftersom förläggning i asfalt är ett mycket dyrare alternativ. Om det blir aktuellt att göra en förläggning på någons tomtmark kommer ett markavtal att skrivas med berörd fastighetsägare. För föreningen är det viktigt att alla sådana förläggningar genomförs med fastighetsägarens samtycke.

Kommande arbete på landsbygden, i Dannike och planering för tätorten

Kommande veckor fortsätter arbetet framförallt i Ingestorp (nya maskiner), Hofsnäs stugby och på sträckan Fägerhult – Länghem samtidigt som arbetet i Dannike påbörjas av de större maskiner som tidigare arbetet i Ingestorp. I och med att arbetet startar i Dannike kommer fakturor och anslutningsavtal att skickas ut till medlemmarna där.

För sträckan tätorten – Tingarör – Bragnums byagård genomförs ett arbete med att beräkna om det är mest ekonomiskt fördelaktigt att gräva ner en egen kanalisation för den stamfiber som ska gå där eller köpa kommunens befintliga kanalisation. Fortsatt planering för arbetet i tätorten genomförs parallellt och en preliminär start för arbetet där är 19/20 oktober i områden runt Ingsvallen.

Föreningen har också fått sina första förfrågningar om att att ansluta fastigheter i områden där arbetet redan är färdigt. I dessa fall kommer en offert tas fram på den extrakostnad som blir för entreprenören att flytta tillbaka de maskiner som behövs till den aktuella platsen.

Nyhetsbrev utdelat

Under föregående vecka delades också det senaste nyhetsbrevet ut i samtliga postlådor. Har du inte fått något nyhetsbrev får du gärna kontakta oss eller ladda ner det genom att trycka på följande länk: Nyhetsbrev-LLF-2015-10-150928

Informationsmöte om fiber på Rådde gård 5 mars 2013

Kom till mötet och träffa andra intressernade.Ett femtiotal intresserade samlades den 5 mars 2013 på Rådde gård i Länghem för att få veta mer om möjligheterna med ett fibernätverk på Länghems landsbygd. Det viktigaste som fördes fram på mötet var en hälsning från Roasjö fiberförening som i dagarna blivit färdiga med sitt fibernätverk: För en lyckad satsning på fiber i Länghem måste många grannar hjälpas åt, att arbeta tillsammans är nyckeln. Ett fibernätverk i form av en ekonomisk förening på Länghems landsbygd medför också att den som är medlem själv blir nätägare, till skillnad från t.ex. elnätet.

Vid mötet presenterades fördelar med ett fibernätverk i jämförelse med andra alternativ för datakommunikation (t.ex. ADSL eller trådlöst bredband. Fördelar som lyftes fram är att ett fibernätverk tillåter:

  • datatrafik i ljusets hastighet.
  • långa överföringshastigheter, dvs. avståndet mellan aktiv sändar- och mottagarutrustning är upp till 10 000 m i jämförelse med 100 m för ett kopparnätverk.
  • tillräcklig bandbredd idag, i morgon och för framtiden.
  • hastigheten kan ökas  i framtiden genom att det är utrustningen och inte kabeln som är begränsningen.
  • att du som användare får den hastighet du betalar för. En ADSL-uppkoppling har begränsningar och hastigheten avtar med avståndet från sändaren. På tre km håll är hastigheten väldigt låg. På motsvarande sätt begränsas hastigheten i ett mobilt bredband beroende på avståndet till närmaste mast och hur många användare som använder masten och aktuell operatör.

Ett fibernätverk är baserad på kabel av kvartssand som inte är intressant för t.ex. koppartjuvar och inte påverkas av blixtnedslag.

I jämförelse med trådlöst bredband möjliggör ett fibernätverk hastigheter mellan 40 och 100 Gbit per sekund till skillnad från 4G som idag möjliggöra hastigheter mellan 30-100 Mbit per sekund men i de flesta fall endast kommer upp i 50 Mbit per sekund. Ett 4G-nätverk kräver dessutom ett fungerande fast nätverk som masterna kan ansluta till, dvs. ett fibernätverk är i dagsläget nästan en förutsättning för ett framtida trådlöst 4G-nätverk. Ett mobilt bredband är således ett bra komplement till det fasta nätverket.

Hastigheten för ADSL ger i de flesta fall en hastighet om 8 Mbit per sekund vid nedladdning och 2 Mbit per sekund uppladdning. Via http://www.bredbandskollen.se kan du själv mäta vilken hastighet din anslutning du har idag har.

Funktioner i det framtida hemmet som är beroende av framtida bandbredd är internettbaserade tjänster (film, foto, sociala medier), spel, tv, kameror och larm. Enbart en tv kan kräva 2,6 Gbit per sekund.

Frågor för framtiden

Under mötet framkom även ett antal frågetecken som måste redas ut av föreningen:

  • Hur görs korrekta upphandlingar av leverantörer?
  • Hur ska nätverket dokumenteras för service, underhåll och framtida utbyggnad? En god dokumentation är en nyckel till låga underhållskostnader.
  • Hur ska anslutningen från tomtgränsen till huset göras? Om fastighetsägaren gör det själv kan kostnaden bli lägre, men det är också möjligt att föreningen väljer att stå för anslutningen ända in i huset. Det är medlemmarna som bestämmer hur det ska bli.
  • Kostnaden per fastighet behöver redas ut. Både anslutningskostnader och kostnader för abonnemang. Som exempel på abonnemangskostnader nämndes den aktuella kostnader för en fastighet i Roasjö. Kostnader där är 299 kr/månad för abonnemanget hos Telia för internet, TV och telefoni och 51 kr/mån i nätavgift till föreningen. Anslutningskostnaden i budget är 15 083 kr per fastighet. Den exakta kostnaden kommer att bestämmas av föreningens stämma. En annan jämförelse kan göras med Svenljunga tätort där ett företag erbjuder anslutning till ett fibernätverk för 25 000 kr per fastighet.

För mer information om fibernätverk finns en bra hemsida från Nexans att besöka: http://www.landsortsnät.se, här finns bl.a. en film från en fiberförening i Laxvik utanför Halmstad.

Föreningen kan erhålla 50 procent av kostnaden för skåp, projektering och slang i så kallat kanaliseringsstöd. Kanaliseringsstödet brukar motsvara 33 procent av kostnaderna för hela projektet fram till fastigheternas tomgränser.

Den kabel som grävs ned läggs ofta på 90 cm djup i åkermark och på 40-60 cm djup i vägföreningsvägar (i diket).

När en fastighet anslutits till fibernätverket är det möjligt att dra fibern vidare, t.ex. till en ladugård eller en stuga på gården. Det rekommenderade är att fortsätta med fast nätverk för tv och använda trådlöst nätverk för telefoni- och datatrafik. Är det däremot så att det är olika familjer eller flera hus på en och samma tomt är det rekommenderat att dra fram egen fiberanslutning till respektive hur. Detta för att det inte ska bli framtida problem med t.ex. diskussioner om abonnemang och ägarförhållanden. En bra tumregel från Roasjö fiberförening är att så länge det är jord mellan husen ska det vara en egen anslutning. Är det däremot ett radhus som finns på fastigheten är en vanlig metod att ta fullt betalt för den första anslutningen och därefter betalar övriga en reducerad anslutningsavgift.

Av cirka 220 potentiella fastigheter på landsbygden runt Länghem har i dagsläget 65 fastigheter svarat positivt på att dra in fiber i den enkätundersökning som tidigare gjorts. Som jämförelse började Roasjö med 95 påskrivna avtal om anslutning, men består idag när anslutningarna är färdiga av cirka 220 fastigheter. 95 % av dessa är fast boende personer.

Intresserade personer som bor i Länghems tätort är välkomna att höra av sig till föreningen.

Nästkommande aktivitet i föreningen är styrelsemöte söndagen den 24 mars 2013, klockan 14:00.