Informationsmöte om fiber på Rådde gård 5 mars 2013

Av | 18 mars, 2013

Kom till mötet och träffa andra intressernade.Ett femtiotal intresserade samlades den 5 mars 2013 på Rådde gård i Länghem för att få veta mer om möjligheterna med ett fibernätverk på Länghems landsbygd. Det viktigaste som fördes fram på mötet var en hälsning från Roasjö fiberförening som i dagarna blivit färdiga med sitt fibernätverk: För en lyckad satsning på fiber i Länghem måste många grannar hjälpas åt, att arbeta tillsammans är nyckeln. Ett fibernätverk i form av en ekonomisk förening på Länghems landsbygd medför också att den som är medlem själv blir nätägare, till skillnad från t.ex. elnätet.

Vid mötet presenterades fördelar med ett fibernätverk i jämförelse med andra alternativ för datakommunikation (t.ex. ADSL eller trådlöst bredband. Fördelar som lyftes fram är att ett fibernätverk tillåter:

  • datatrafik i ljusets hastighet.
  • långa överföringshastigheter, dvs. avståndet mellan aktiv sändar- och mottagarutrustning är upp till 10 000 m i jämförelse med 100 m för ett kopparnätverk.
  • tillräcklig bandbredd idag, i morgon och för framtiden.
  • hastigheten kan ökas  i framtiden genom att det är utrustningen och inte kabeln som är begränsningen.
  • att du som användare får den hastighet du betalar för. En ADSL-uppkoppling har begränsningar och hastigheten avtar med avståndet från sändaren. På tre km håll är hastigheten väldigt låg. På motsvarande sätt begränsas hastigheten i ett mobilt bredband beroende på avståndet till närmaste mast och hur många användare som använder masten och aktuell operatör.

Ett fibernätverk är baserad på kabel av kvartssand som inte är intressant för t.ex. koppartjuvar och inte påverkas av blixtnedslag.

I jämförelse med trådlöst bredband möjliggör ett fibernätverk hastigheter mellan 40 och 100 Gbit per sekund till skillnad från 4G som idag möjliggöra hastigheter mellan 30-100 Mbit per sekund men i de flesta fall endast kommer upp i 50 Mbit per sekund. Ett 4G-nätverk kräver dessutom ett fungerande fast nätverk som masterna kan ansluta till, dvs. ett fibernätverk är i dagsläget nästan en förutsättning för ett framtida trådlöst 4G-nätverk. Ett mobilt bredband är således ett bra komplement till det fasta nätverket.

Hastigheten för ADSL ger i de flesta fall en hastighet om 8 Mbit per sekund vid nedladdning och 2 Mbit per sekund uppladdning. Via http://www.bredbandskollen.se kan du själv mäta vilken hastighet din anslutning du har idag har.

Funktioner i det framtida hemmet som är beroende av framtida bandbredd är internettbaserade tjänster (film, foto, sociala medier), spel, tv, kameror och larm. Enbart en tv kan kräva 2,6 Gbit per sekund.

Frågor för framtiden

Under mötet framkom även ett antal frågetecken som måste redas ut av föreningen:

  • Hur görs korrekta upphandlingar av leverantörer?
  • Hur ska nätverket dokumenteras för service, underhåll och framtida utbyggnad? En god dokumentation är en nyckel till låga underhållskostnader.
  • Hur ska anslutningen från tomtgränsen till huset göras? Om fastighetsägaren gör det själv kan kostnaden bli lägre, men det är också möjligt att föreningen väljer att stå för anslutningen ända in i huset. Det är medlemmarna som bestämmer hur det ska bli.
  • Kostnaden per fastighet behöver redas ut. Både anslutningskostnader och kostnader för abonnemang. Som exempel på abonnemangskostnader nämndes den aktuella kostnader för en fastighet i Roasjö. Kostnader där är 299 kr/månad för abonnemanget hos Telia för internet, TV och telefoni och 51 kr/mån i nätavgift till föreningen. Anslutningskostnaden i budget är 15 083 kr per fastighet. Den exakta kostnaden kommer att bestämmas av föreningens stämma. En annan jämförelse kan göras med Svenljunga tätort där ett företag erbjuder anslutning till ett fibernätverk för 25 000 kr per fastighet.

För mer information om fibernätverk finns en bra hemsida från Nexans att besöka: http://www.landsortsnät.se, här finns bl.a. en film från en fiberförening i Laxvik utanför Halmstad.

Föreningen kan erhålla 50 procent av kostnaden för skåp, projektering och slang i så kallat kanaliseringsstöd. Kanaliseringsstödet brukar motsvara 33 procent av kostnaderna för hela projektet fram till fastigheternas tomgränser.

Den kabel som grävs ned läggs ofta på 90 cm djup i åkermark och på 40-60 cm djup i vägföreningsvägar (i diket).

När en fastighet anslutits till fibernätverket är det möjligt att dra fibern vidare, t.ex. till en ladugård eller en stuga på gården. Det rekommenderade är att fortsätta med fast nätverk för tv och använda trådlöst nätverk för telefoni- och datatrafik. Är det däremot så att det är olika familjer eller flera hus på en och samma tomt är det rekommenderat att dra fram egen fiberanslutning till respektive hur. Detta för att det inte ska bli framtida problem med t.ex. diskussioner om abonnemang och ägarförhållanden. En bra tumregel från Roasjö fiberförening är att så länge det är jord mellan husen ska det vara en egen anslutning. Är det däremot ett radhus som finns på fastigheten är en vanlig metod att ta fullt betalt för den första anslutningen och därefter betalar övriga en reducerad anslutningsavgift.

Av cirka 220 potentiella fastigheter på landsbygden runt Länghem har i dagsläget 65 fastigheter svarat positivt på att dra in fiber i den enkätundersökning som tidigare gjorts. Som jämförelse började Roasjö med 95 påskrivna avtal om anslutning, men består idag när anslutningarna är färdiga av cirka 220 fastigheter. 95 % av dessa är fast boende personer.

Intresserade personer som bor i Länghems tätort är välkomna att höra av sig till föreningen.

Nästkommande aktivitet i föreningen är styrelsemöte söndagen den 24 mars 2013, klockan 14:00.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *